Research
Tip: To personalise the research list, click the gear symbol above.


Choose type:


Makrobladet

Makrobladet — Återhämtningsfasen närmar sig slutet

USA befinner sig i en högkonjunktur, men mycket tyder på att nästa lågkonjunktur väntar runt hörnet. Oro över en försvagad amerikansk ekonomi leder enligt vår prognos till att Federal Reserve bara hinner höja räntan tre gånger till i denna cykel - betydligt mindre än vad centralbanken själv signalerat. I euroområdet förväntar vi oss att tillväxten sjunker mot den långsiktiga nivån på 1 procent, medan outnyttjade resurser kvarstår på arbetsmarknaden. ECB stramar därför endast gradvis åt penningpolitiken. I Kina pekar le-dande indikatorer på en inbromsning, vilket är i linje med våra prognoser.

Makrobladet — Små prognosförändringar trots stor politisk osäkerhet

Att politiken stått i fokus på marknaderna under den senaste tiden har nog inte undgått någon. Det är framför allt nyhetsflödet från USA som dominerat. Den nya administrationen under President Trump har rivstartat och många förväntar sig åtminstone en tillfällig uppgång i ekonomin i kölvattnet på såväl avre-gleringar som finanspolitiska stimulanser. Hur det blir med den saken är dock fortfarande oklart. Trump har redan stött på flera hinder och det blir inte lättare när han behöver få igenom sina propåer i kongres-sen. I Europa planeras flera val som kan resultera i lika stora politiska förändringar som de vi har bakom oss. Trots all den politiska osäkerheten ser vi dock ingen större anledning att ändra vår syn på den globala ekonomin.

Makrobladet — Politiken i centrum

Det verkar som om det här året kommer att domineras av politiken. I USA har en ny president nu installerats, i Storbritannien räknar man nu med "hård Brexit" och i Nederländerna, Frankrike och Tyskland ska det hållas allmänna val som kan bli nog så dramatiska. Det finns många orosmoln, och kanske några möjligheter, för analytikerna och marknaderna att grubbla över. Oavsett den politiska osäkerheten i Washington torde en Trump-driven ekonomisk uppgång bli ganska kortvarig givet konjunkturläget. Den europeiska ekonomin var något starkare än väntat i slutet av året men ECB kommer sannolikt ändå att hålla fast vid sin ultralätta politik i år. I Norden fortsätter Sverige att sticka ut med sin starka konjunktur, vilket bådar gott för kronan.

Makrobladet — Ekonomiska effekter av Trump mindre än många tror

Även om osäkerheten är stor vad gäller den ekonomiska politiken under åren som kommer pekar det mesta på att tillväxten i USA tar ett tillfälligt kliv uppåt om Trump realiserar sina vallöften. På kort sikt innebär detta ökad risk för överhettning. Lite längre fram kan det leda till en snabbare vändning av konjunkturen än vi trodde  tidigare. I Euroområdet kommer ECB fortsätta med sin expansiva politik, speciellt i och med uppgången i obligationsräntorna som pressar de svagare länderna. Brexit tynger också det europeiska sen-timentet. Bland de nordiska länderna är det fortsatt i Sverige som hjulen rullar snabbast.

Makrobladet — Osäkerheten kvarstår

Utfallet av folkomröstningen i Storbritannien drabbade finansmarknaderna hårt. Trots en snabb finansiell återhämtning kvarstår dock osäkerheten för realekonomin. Globala skillnader penningpolitik får normalt effekter på valutorna. Vår syn är att detta ska ses som en naturlig del av penningpolitiken. Slutligen räknar vi med att BNP-tillväxten i Sverige kommer att förbli betydligt högre än i de övriga nordiska länderna.

Petter Lundvik, Senior Economist | pelu16@handelsbanken.se

Makrobladet — Svaga valutor och vinstdrivna återhämtningar

Länder som har återhämtat sig kraftigt sedan den globala finanskrisen är generellt mer dynamiska ekonomier, men de klarade också av att hålla sina valutor relativt svaga och skapa vinstdriven ekonomisk tillväxt. Å andra sidan ligger de länder som förlorade valutakriget kvar på ungefär samma BNP som före den globala krisen. De nordiska länderna befinner sig på olika sidor om gärdsgården. Norge och Sverige har återhämtat sig starkt, medan Finland och Danmark fortfarande har lägre BNP än före finanskrisen.

Petter Lundvik, Senior Economist | pelu16@handelsbanken.se